torsdag 29 december 2011
*ångest
jag känner att jag börjar bli deprimerad för att jag ska åka hem p.g.a. *L* och staden i fråga. Vill verkligen INTE åka hem och jag menar det när jag säger det. JAG VILL INTE.
Jag känner att jag hör hemma här och förstår inte vitsen med att åka hem till ett land där man inte känner någon slags tillhörighet. Jag ångrar att jag inte började umgås med *L* tidigare och jag ångrar absolut att det gått så mkt pengar som det det har gjort. Jag ångrar också att jag inte började träna innan; visst jag har tränat men inte så att jag har gått in för det som jag gör nu. Tänk er om jag hade tränat så hårt som jag gjort de senaste veckorna.. vilket resultat jag hade uppvisat nu. MEN jag får väl se till att inte göra samma misstag en gång till. Jag har sagt vad jag känner och det står jag för. Tydligen så är det enda problemet .. att jag ska åka hem till JÄVLA SVERIGE. Ursäkta mig så mkt.
onsdag 28 december 2011
PT.L
tränar som en gnu just nu. Har en pt träning kvar i New york innan jag åker härifrån.
mitt mål är att bli så fitness-het så att andra långgatans asfalt smälter i sommar! tror jag har trillat dit igen förresten. Jag är också tydligen för bra för att vara sann! känns ju lagom bra
mitt mål är att bli så fitness-het så att andra långgatans asfalt smälter i sommar! tror jag har trillat dit igen förresten. Jag är också tydligen för bra för att vara sann! känns ju lagom bra
torsdag 22 december 2011
en hel del funderingar
Efter dessa månader i New York har mycket snurrat i huvudet. Dels sorgen efter min mammas bortgång i februari. Jag saknar henne sååå mycket så jag inte orkar tänka i banorna att hon är borta för alltid. Det är som om jag lever i en bubbla och om jag går utanför den så gör det så ont i hjärtat att jag knappt kan stå på benen. Så jag stannar i min bubbla där jag inte behöver bearbeta sorgen. Jag vet att jag inte tjänar på den i längden för all sorg måste till slut bearbetas men inte just nu. Jag känner inte just nu. Har inte tid att bryta ihop nu.
Jag har lärt mig under den här tiden att jag klarar mig utmärkt själv och har inga som helst problem med att ta mig fram på egen hand i den stora världen. Jag är en ganska stark person. Jag hattar hit och dit och har egentligen inte några rötter någonstans. Visst det börjar i sig bli tröttsamt det också men jag klarar mig.
Jag har totalt bott i hemlandet Sverige i 8 månader på en 4 års period. Det är ganska sjukt när man tänker tillbaka på det. Frågan är följande. Just nu känner jag att jag kan vara borta längre bara p.g.a. att jag inte har ett större behov av att träffa min familj länge som jag hade förut. Inget är sig likt sig utan mamma, även fast man har en middag med familjen så är det alltid en stol som gapar tom.
Jag är en person som egentligen inte gillar förändringar men som alltid försöker förändra mig själv för att passa in i olika situationer.
Jag har som sagt funderat en hel del under tiden här, jag har kommit fram till att jag behöver någon som pushar mig till att följa de dagliga rutinerna som att äta, sova och träna. Det kommer inte naturligt för mig. Men jag har insett att jag har mycket målinriktade tankar inom mig.
Mitt mål med våren 2012 är att komma tillbaka till Sverige och Göteborg
* satsa stenhårt på att göra klart skolan
* marknadsföra mig själv som designer och göra mig ett namn
* få igång ett normalt liv med rutiner; dvs äta bra 5 ggr om dagen, sova ordentligt
* träna minst 6 gånger i veckan!
Får jag chansen så ska jag försöka träna med ett handbolls lag också för att bli ytterligare pushad i rätt riktning. De första 3 månaderna... JAN,FEB, MARS ska jag också försöka vara alkoholfri. Men kanske något undantag någon helg då och då. Men jag ska fokusera på att göra min kropp så fri som möjligt från gifter och träna mig till elitnivå.
Från 88 kg till 76 kg på tre månader är inte helt omöjligt om man satsar ordentligt.
När jag väl kommit till JUNI så ska jag ha en killer portfolio and a awsome body.
Då kan jag göra vad jag vill med mitt liv.
Jag kan ta vilka beslut som helst och ta vara på alla möjligheter som finns i livet.
Jag vill tacka min nyfunna PT:L som fått mig att vilja vara en bättre människa.
Jag har lärt mig under den här tiden att jag klarar mig utmärkt själv och har inga som helst problem med att ta mig fram på egen hand i den stora världen. Jag är en ganska stark person. Jag hattar hit och dit och har egentligen inte några rötter någonstans. Visst det börjar i sig bli tröttsamt det också men jag klarar mig.
Jag har totalt bott i hemlandet Sverige i 8 månader på en 4 års period. Det är ganska sjukt när man tänker tillbaka på det. Frågan är följande. Just nu känner jag att jag kan vara borta längre bara p.g.a. att jag inte har ett större behov av att träffa min familj länge som jag hade förut. Inget är sig likt sig utan mamma, även fast man har en middag med familjen så är det alltid en stol som gapar tom.
Jag är en person som egentligen inte gillar förändringar men som alltid försöker förändra mig själv för att passa in i olika situationer.
Jag har som sagt funderat en hel del under tiden här, jag har kommit fram till att jag behöver någon som pushar mig till att följa de dagliga rutinerna som att äta, sova och träna. Det kommer inte naturligt för mig. Men jag har insett att jag har mycket målinriktade tankar inom mig.
Mitt mål med våren 2012 är att komma tillbaka till Sverige och Göteborg
* satsa stenhårt på att göra klart skolan
* marknadsföra mig själv som designer och göra mig ett namn
* få igång ett normalt liv med rutiner; dvs äta bra 5 ggr om dagen, sova ordentligt
* träna minst 6 gånger i veckan!
Får jag chansen så ska jag försöka träna med ett handbolls lag också för att bli ytterligare pushad i rätt riktning. De första 3 månaderna... JAN,FEB, MARS ska jag också försöka vara alkoholfri. Men kanske något undantag någon helg då och då. Men jag ska fokusera på att göra min kropp så fri som möjligt från gifter och träna mig till elitnivå.
Från 88 kg till 76 kg på tre månader är inte helt omöjligt om man satsar ordentligt.
När jag väl kommit till JUNI så ska jag ha en killer portfolio and a awsome body.
Då kan jag göra vad jag vill med mitt liv.
Jag kan ta vilka beslut som helst och ta vara på alla möjligheter som finns i livet.
Jag vill tacka min nyfunna PT:L som fått mig att vilja vara en bättre människa.
tisdag 20 december 2011
inte mitt år i år
Jag har varit i New York i 4 månader och nu de sista veckorna har jag känt att jag verkligen skulle kunna tänka mig att bo här.. men det är kanske för att jag funnit mig en vän här. Jag vet ingenting just nu och jag har faktiskt inte någon större lust å åka hem faktiskt..
FAAAAAN
FAAAAAN
måndag 12 december 2011
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)