Det börjar snart

mitt nya kapitel. Jag har en känsla av nystart. Jag känner att vinden kommer att vända vilken sekund, minut, timme, dag som helst. Jag känner en känsla av hopp blandad med förtvivlan och samtidigt rädsla för att vända detta blad. Vilken dag som helst så kommer mina drömmar förvandlas till verklighet... that feeling is priceless. Jag känner att min man kommer att infinna sig på sin svarta häst och jag kommer att kunna ägna mig åt precis det jag vill. Mina tankar detta miserabla år har ägnats åt staden och mina minnens New York. Jag kanske inte kände så speciellt mycket när jag väl bodde där.. jag ägnade nog inte en tanke till att faktiskt leva där i nuet. Min mamma gick bort förra året. Det är två år sen i januari.
Det går inte en dag utan att jag saknar henne. Jag kommer alltid att vägra acceptera att hon inte finns här hos mig mera. Det finns helt enkelt inte plats för så mycket sorg i mitt hjärta att jag kan ta in den tomheten som skulle infinna sig. Jag liksom många andra strävar i sitt liv efter att hitta någon form av balans, kärleken i sitt liv och passionen för något att ägna sig åt yrkesmässigt. Jag har passion. Jag har kärlek att ge och balans är väl något man lär sig med tiden.

Att befinna sig på denna jord är så mycket mera än att bara vara. Att befinna sig och vara är att leva. Vad lever du för? Vad är din passion? Jag har känt för en man i snart ett år, och jag borde för ett år sen kanske insett att det är en punkt för en förhållande som aldrig fick sin början. Men jag är envis. Envis som synden i sig. I made a promise to come back. Orden räcker inte till ibland.
Jag gav ett löfte om att komma tillbaka... inte bara till mig själv men också till honom. Vare sig han ville det eller inte. Om han inte vill att jag håller det löftet för honom så kommer jag hålla det för mig själv.
Jag tänker återvända. Återvända till en stad där drömmar kan förverkligas, men också krossas.
I februari har jag intalat mig själv att återvända. Jag vet själv inte om jag vågar än, men jag har börjat bearbeta mig själv för att ta steget. Mot ett liv jag alltid velat leva. Du vet jag känner som jag känner för dig och det är ingenting jag kan förneka på något sätt. Du vände upp och ner på mina ideér om hur saker och ting skulle gå till, om hur de vanliga sveken mot mig skulle gå till. Men du svek aldrig mig, inte ens när du träffade en annan, svek du mig. Jag hoppades och du kom tillbaka i mina armar/mobil.
En mobil kärlek / en illusion av något som en gång var en passion. På det här året jag inte träffat dig IRL.. har jag kämpat för att få tillbaka delar av mig själv som andra tagit ifrån mig. År efter år har jag sakta försvunnit.

Jag känner för dig. Kanske känner du för mig. Många tvivlar och innerst inne gör jag det också pga. dessa människor. Jag vet att du är rädd. Rädd för mig och rädd för att binda dig. Det är jag också. Rädd för att älska någon. Rädd för att den människa som betyder något skall försvinna som de alltid har gjort. Men jag lovar dig min älskade att jag inte kommer lämna dig.
I give you my heart if you give me yours.

Jag vet att du är rädd. Jag är också rädd. Men med vår rädsla, vår glöd ger vi också passionen och lusten att alltid vara här och nu.

snälla ge mig en chans.. ge oss en chans

fråga chans

Im telling u. Just give me something to hold on to...  Im sick and tired of waiting for u. Is it a yes or no dude? Just make stuff happen! I AM DONE!

NO LOGO

KÄRLEK

Jag vet faktiskt inte vad det är för att vara ärlig mot mig själv och andra. För att skriva bra måste man skriva om nåt man vet. Så tyvärr mina vänner.. kärlek är ingenting jag kan skriva om.

Däremot kan jag kanske skriva om att vara skyldig folk pengar, om att bli blåst på pengar, att bli utnyttjad, att vara nummer två..eller tre.. det är jag också bra på, att aldrig komma först, att vara överviktig, att vara utbränd, att känna sig värdelös, att vara bitter.. ( en nyhet i min lista över erfarenheter faktiskt)

whatevver!

I NEED A CHAMPION

I need my champion. Vart är han? Jag vill flytta från den här lägenheten fortare än kvickt egentligen.. det enda som stoppar mig är min vikt, photoshopkursen och att min hemsida inte är klar. Detta kommer ta mig fram till 1 februari. Egentligen angående min vikt så ser jag bra ut. Det är inte problemet egentligen.. jag vill se fit ut. Och jag vill få rutiner som jag kan hålla mig till. Inte bara nu/en månad framåt utan long lasting stuff!

Jag ska inte åka hem i jul. Jag ska jobba med mig själv i jul. Faan att man ska orka att me å jobba med sig själv hela jävla tiden. Är så fruktansvärt trött på att ständigt behöva älska mig själv.. jag kommer fan die trying.. god help me. Jag är sur idag.. jag har slukat två påskar skumtomtar och en 100 grams klöver choklad och har förvandlats till en bitterfittekärring som hatar allt och alla.

Vad ska jag behöva göra för att få lite kärlek i mitt liv huh?

Larry se till å ringa mig snart tack!

intresseklubben antecknar

I am currently living 3672.61 miles from New York...that is a lot of water

BÖS

målbild!

jag skulle mer än gärna se ut som tjejen på bilden gör.. men det gör jag inte... ÄN.. jag ska..
Jag kör ju med personliga tränaren Dawson från Jamaica just nu. Han är sjuukt bra tränare och har träningsvärk typ 3 dagar efter varje pass. Som det ska vara alltså. Jag går på terapi nu också.. KBT hos Berit på Humanova.. Man kan säga att jag investerar i mig själv nu. Det är min tur nu. vinden har vänt. Jag bryr mig faktiskt om hur jag mår.. och så länge jag fokuserar på träningen så mår jag väldigt bra. Funderar t.o.m på att utbilda mig till personlig tränare. Hade varit fett kul att coacha sådana virrpannor som jag som är besatta av att förstöra för sig själva genom att göra helt sjuka dumma grejjer mot sig själva bara för att man kan.

Såå. just nu väger jag 81.9 kg och har gått ner ett par kg på några veckor.. vilket känns sjukt skönt! love it och jag ska ner mera och mer muskler skall till.

Funderade idag på vad jag skulle fylla ut min hjärna med om jag inte hade L* , träning och karriär i  New York på hjärnan.. Vad skulle jag tänka på ??? Fan jag skulle ha 99 % mer plats än nu.. För jag ägnar nog ungefär 1 % av min hjärna åt att vara i nuet och ja resterande går åt till att vara i New york Psykiskt, fundera ut hur man bosätter sig i New York, Att fundera över hur kärlek fungerar osv.. ja listan är oänderlig antar jag. Jag ska sova nu för jag ska upp tidigt imorgon och köra en morgonprommis.

"Livet är hårt men jävligt härligt när man får sova sked :)"
(gammalt ordspråk från gammal halvgrek)

VET INTE VAD JAG SKA GÖRA..

Jag vet inte vad jag ska göra annorlunda. Något jag måste göra är iallafall att bli bättre på programmen. Om jag ska komma någonstans i den här världen så måste jag bli bättre på programmen. Hur blir jag bättre på programmen?????? Hur ska jag komma vidare? HUR ???? jag får panik snart....

I MISS NEW YORK

LOVE U

I miss New York. I really feel endless love for that city and for its pulse. I miss the people.. I miss my gym.. I miss the smell in Central park in the fall...I miss the feeling that you are not alone.. And better yet .. its actually possible for people living there to go outside without freezing their asses off.. seriously Im dying over here. Please Please Please I want to win the green card competition.

God bless America!!! 

30 MIN BABY

idag sprang jag 30 minuter i 9km/h hastighet.. Jag är fett stolt över mig själv. Jag funderar på att praktisera på ett tryckeri en vecka så jag fattar hur man gör olika saker och vad det kostar osv.
KOMPETENSUTVECKLING!!

OK

okej jag gillar inte att jobba på båt. det var inte min grej riktigt. Jag vet inte varför jag inte kan sluta vara onyttig heller.. det är som om jag vill förstöra för mig själv på nåt sätt.. Hur som helst var det en bra dag idag eftersom företaget valde min logga på praktiken och jag gick vidare i en ansökningsprocess som freelancedesigner. Nu måste jag ju starta eget oavsett liksom. Nåväl Marita krashade ju bilen så den är ju sisodär. Är osams med bror för han har betett sig dåligt enligt mig. Det sista jag behöver är föreläsningar osv. om ekonomi. Och det var ju inte direkt så att jag la pengarna på gucci väskor.. utan det var ju pengar för att städa upp efter andras skit.. vilket inte han har råkat ut för. ... men jag ska tydligen straffas ännu mera i efterskott. Inte nog med att man har dåligt samvete för att man var skyldig pengar när morsan dog. Fan jag är nog allt lite sur.

By the way så har L* försvunnit igen ut ur mitt liv. Synd jag gillade honom jättemycket ... Hoppas han seglar in igen snart.. vet inte varför han tog bort mig på facebook men det återstår ju att se.

Annars så ska jag plugga photoshop som en idiot tills nyår så jag kan det programmet utan och innan. Innan jag ger mig ut i stora världen. Kommer inte L* att höra av sig så flyttar jag nog till London efter nyår... Se upp Christopher.. har inte glömt att du är skyldig mig 10 000 kr så du får passa dig. Du behöver nog skaffa dig ögon i nacken om du ska känna dig säker.

upplägg

vaknade imorse bakis... hatar att vara bakis... så egentligen borde beslutet att sluta dricka vara ganska enkelt? Jag ska köra fitnessfighten den här månaden och förhoppningsvis gå ner ett par kg.. hur svårt kan det vara liksom.. jag känner mig fet.. ja då får jag väl göra nåt åt det. L* hörde av sig och han kommer nog komma till Oslo/Sverige.. helt galet isåfall men jag kan ju inte mer än hoppas på det. Kommer han hit är jag världens lyckligaste människa tror jag. Men då gäller det ju att jag inte vaknar bakis och rör på fläsket. Operation: nöjd med sig själv måste börja nu. Helst igår liksom.

inspiration!

KÄRLEKSBEKYMMER

rakt framför näsan på mig har jag en man som älskar mig, eller åtminstone är så kär så han bränner vid maten och går till jobbet fast han är ledig. Vad gör jag åt detta? Han skickar fina sms där han skriver hur vacker jag är och hur mycket han tycker om mig. Men vad gör jag åt detta?
INGENTING.  Jag som alltid önskat mig kärlek och att nån ska älska mig för just den jag är.. kan inte hantera situationen. Det enda jag tänker på är min frihet att kunna göra karriär i New York, London eller i ett valfritt land som inte heter Sverige. Jag har just nu hoppat på ett jobb som är tillfälligt. Jag är på väg och flytta tillbaka till Oslo och lämna min fasta punkt åter igen för något tillfälligt? ELLER? Jag hade en ursprungsplan men är den ödelagd eller bara lagt på ett isberg någonstans?
Solen håller på att gå upp och jag har fortfarande inte gått och lagt mig ( rättning: jag är legat i sängen hela dagen men inte gjort någonting vettigt... (enligt Reinfeldt). Som BY THE WAY är en jubelidiot som borde låsas in för förargelseväckande beteende.
Jag har ca 300 000 kr i studieskulder och det finns inga jobb att få i Sverige så jag får helt enkelt ta min O-beniga röv och flytta utomlands.

Åter igen till saken: jag har en beundrare och jag har sagt att jag ska ge honom en chans. Hur gör man det? Hur hittar man knappen till sina känslor. Jag har inga just nu. Det enda jag vet är att jag tycker om honom och vi har kul ihop.. absolut. Men bara tanken på ett förhållande.. oavsett om det betyder att ta sig an en sköldpadda eller bli tillsammans med någon... HUUUH bara tanken får mig att vilja ta ett snabbtåg till helvetet. Jag är riktigt lost.

Jag har aldrig haft ett förhållande som räknas. Jag hade ett sk. förhållande men jag tycker inte det gills eftersom jag satt i baksätet av en BMW mer än hälften av tiden.. gjorde till och med slut i den där jävla bilen. DVS jag har inte haft något förhållande. Och jag har alltid haft inställningen till att om jag ska vara ihop med någon så ska jag vilja gifta mig och skaffa barn med den personen. HUUUH jag vet inte vad jag ska göra. Önskar just nu att Tv programmet Bullen helt magiskt skulle börja sändas igen så jag kan skriva in och fråga vad jag ska göra.

Hej Bullen!

Jag är en tjej  kvinna på 29 arbetslösa vårar som har ett problem. Någon älskar mig och jag vet inte vad jag ska göra???? Snälla svara och kom ihåg att det är inte jag som är tjejen som har skrivit brevet utan någon helt annan :)

>> Seriöst. det här är knas <<
(gammalt afrikanskt ordspråk)

MÖNSTRA PÅ BÅT a la rederiet hihi

Jag fick jobbet på båten! HURRA!
Ska jobba å slita nu så jag kan åka till New York i September och hälsa på L* och kolla in potensiella arbetsplatser.. + att jag ska besöka NIKE heaven! Idag ska jag åka till Oslo för första gången på 1 1/2 år... galet. Jag lär ju inte känna mig bortkommen.. men det kommer väcka känslor till liv.. de kan jag nog garantera. HUU.. sist jag var där så var jag ganska trasig som människa, Nu är jag mer hel och på bättringsvägen. På onsdag mönstrar jag på för första gången i mitt liv och de blir nog till å träna, äta, vara sjösjuk och städa upp andras spyor i en vecka framåt. Sjukt att bo på en båt i en vecka. GALET :)

När den veckan är över så blir det raka vägen till TYSKLAND; SUMMERJAM! FREEDOM! Älska denna reggaefestival. ja vad ska jag säga. Blir 2 hektiska veckor. Nu ska jag sova i 3 timmar då jag ska upp och åka till jula för att köpa presenning, till Claes Ohlssons för att köpa en adapter, till Salong Nobless för att köpa shampoo och till nån butik för att köpa nya underkläder.. råkade slänga alla mina.
OOUPS.

kram kram

DEPP

Man brukar säga att: smärta är svaghet som lämnar kroppen. Det är nog nåt jag kan tänka mig att tro på. Just nu har jag så ont i min själ så att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Läser en bok som gör att jag vill skälla ut min släkt och en hel del andra människor som levat och påverkat mig runt omkring mig i så många år. Jag har fruktansvärt mycket präglingar från andra människor och det är inte så konstigt att jag inte längre känner igen mig själv. För vem är jag utan dessa präglingar?

mmm

En livsåskådning eller livssyn är en människas eller en organisations övertygelse eller föreställning om hur människan eller samhället är eller bör sträva efter att vara, en etik. 

SINNESRO

Jah, grant me the serenity

To accept the things I cannot change,

Courage to change the things I can, 

And wisdom to know the difference

PSchhhh

Lycka är en känsla av varaktigt välbehag.

jag

jag har förvandlats till ett träsktroll

MISSUNNSAM

ja ni kan sitta där å le era jävla kräk.. så jävla lyckliga ni är.

Ni föddes i en kropp som aldrig någonsin blir större än storlek 34. Ni träffade er drömpartner exakt i den sekund ni ville och lever nu lyckliga tillsammans i en fin bostadsrätt exakt där ni alltid velat bo. Ni har det perfekta jobbet och den perfekta familjen och det går inte en dag utan att ni blir tillfrågade om ni vill hitta på någonting för att ni är så otroligt populära och trevliga att umgås med. Bada i er jävla lycka bara... gör det. Så jävla skönt att ha någon.. som ser till att man inte dör av tristess bara för att man råkat tänka på sitt liv i 5 minuter eller dött p.g.a svält för att det är tråkigt att äta ensam.
åhhhhh bara gotta er åt alla tragiska människor som inte har något av det ni har. Visst känns det såå jävla skönt att vara på den sidan där gräset alltid är grönast??!!

( tänkte bara ha en egen 1maj protest ) sådär i tystnad... för det är faan ingen jävel som lyssnar

och By the way.. säg fan inte åt mig att... du kommer träffa den rätta.. han finns därute någonstans ... VEM FAAN är du som kan säga/förutse det???? Hur faan kan du veta det? Men visst faan ja ... du är ju synsk också... och ser i din jävla kristallkula att så inte är fallet ... men vill muntra upp det 100 åriga liket på bårhuset.

underbart

att man har fått sååå mycket sömn i natt.. eller inte.. jävla skitliv

Back to the gym

det är bara å gå upp ur sängen och ta sig till gymmet. Har 15KM å gå idag. ORKA???? men vill man vara fin så får man lida pin :)

flytta

flytta till london?
restylane i läppen?
summerjam?
jobba?
praktik?

hmm

känsla

det känns så jävla orättvist .. du kunde inte ha väntat några månader eller? Jävla idiot.. det gör ont i mitt hjärta bara jag ser dig på bild.. shitface... U daft fuckin prick. Say hello to my middle finger homie. Now I have to turn this mother fuckin boat around again...

aint that hard.

examensarbetet

är klart och levererat. Fy fan för sista dygnet. Men jag satte ju mig själv i den sitsen.. Gör man ingenting förrän det nästan är för sent så får man skylla sig själv ju. Nu är det utställningen som ska förberedas och skolan är snart slut. Så nu ska jag snart ut i arbetslivet på riktigt.
Jag var på två klasser på gymmet idag bl.a. Yoga.. jag är ju lika smidig som en falukorv så jag döpte om hundens ställning till den "avdankade falukorven" och krigaren för den "stuvade bratvursten".. Hur kul som helst :)

HJÄRTESORG.... IGEN

ja det fungerade inte den här gången heller. Skit samma.. Im fierce!

ok då.. avstängt skype

jag måste ju erkänna då att jag vägrat sätta igång skype programmet på datorn under en vecka.. och jag tänkte väl inte på tids-skillnader och liknande. SÅ när jag satte igång skype så fanns där en mening som jag aldrig fått höra av en kille förut.

-Happy Valentines Day, I miss you...

Naw how cute is that??

fucking broken hearts day.

Får väl kanske börja inse att det inte blir ett happy ending den här gången heller. Jag är så sjukt trött på att livet inte är som det ska vara. När kommer min man som vill dela resten av sitt liv med mig och som man kan producera lite ungjävlar ihop med. Ska det vara så jävla svårt. Imorgon är det alla fucking broken hearts day igen. JAG TAR ILLA UPP. Ingen kan komma tröstande till mig och säga att.. din tid kommer eller du får sluta leta så kommer han.. eller .. snart är det din tur. HAHAHAHA skojjar ni eller???

Jag är skitsur och bitter och med all rätt. Jag säger NO PLASTIC och är super ärlig men när tiden är ute så står man där igen.

Ni karlar som säger att ni inte är redo att binda er, att ni är rädda för förhållanden, att ni inte tror på monogami, att ni måste sprida er säd ett visst antal år, att ni måste uppleva världen först. Ni karlar som säger att du är för seriös, att du är en på miljonen men...., att du är för bra för att vara sann..men.... , den som får dig kommer vara den lyckligaste mannen på jorden... I SAY WHAT????

drop the fuck dead... seriously

positivt tänkande

jag ska bli snygg
rik
göra karriär
gifta mig med killen jag är kär i
bo i New York
och träna
PUNKT

Fortfarande

Det känns inte som om jag är här. Att jag är någon annanstans. Jag är i New York och står på Crosstrainer n på Harlem NYSC.  Idag har jag en Down-Day. Jag ligger i min säng i Göteborg och känner inte för att göra någonting. Det enda jag vill göra är att åka tillbaka. Tillbaka till New York. 

Frågan jag ställer mig är varför? Jag måste definiera... varför?

Jag kände mig fri där, jag kände mig självständig, jag behövde inte omge mig av den svenska mellanmjölken, det är alltid människor ute där - här är det knappt så att man träffar någon när man går till affären. I New York finns det en puls som till slut också slår inom en själv. Man rycks med av känslan av att inte vara ensam. Här är man alltid ensam. JAG är ensam. Det blir mer uppenbart när man hela tiden omges av vänner som är en del av ett par, som har någon. Jag känner hur den svenska bitterheten sipprar ur mig. Jag är bara en halv människa utan dig. För visst föll jag för någon. Eller? 

Det kanske är så att jag bara till 50 % är här i Sverige, kanske tomheten och känslan av att inte vara här, är för att 50 % av mig är kvar i New York. Hade vi någonting? Nått speciellt? eller var det bara plastic. Som vanligt, för det är vanligt i mitt liv. Med plast. Med fejk. Med skådespel. Män har låtsas och farit med osanningar i hela mitt liv så varför skulle det här vara på riktigt? Och det är ju bara jag som fantiserat ihop ett liv som inte existerar. För den riktiga stora kärleken finns bara i romantiska komedier i nått som kallas Hollywood. Vad känner jag för dig? som får mig att inte vilja vara kvar i ett land som ska kallas mitt hemland. Hur mycket är jag villig att göra för att få vara med en man jag tror att jag tycker om. kanske t.o.m. älskar? 

Eller är jag i destruktivitetens klor igen. Vill jag bara ha honom för att jag inte kan få honom. Är jag tillbaka i det? IGEN? 

Men skulle jag verkligen känna så här då? som om jag blivit av med en arm eller ett ben? Jag känner en stor sorg i att inte få vara med dig. Eller är jag bara van vid att sörja saker jag aldrig fått uppleva? Jag berättade för dig från början att jag inte var intresserad av något som var på låtsas. Är man med i leken får man leken tåla brukar man säga. Du fantiserade högt om vad du ville göra. Att du ville komma till Sverige och arbeta ett år. Du berättade, om än under alkoholens era att du skulle sakna mig när jag åkt. Var det bara på låtsas? 

Jag känner tomhet och vet inte vad jag ska säga. Jag vet inte vad jag ska göra. 

Jag är trött och förbannad. 

Förbannad för att jag måste befinna mig i mitt hemland och inte få ta reda på om du är 50 %.

Jag är trött och förbannad. För att jag inte får känna den känslan av frihet och självständighet som jag kände…. i ditt hemland. 

Jag lägger för mycket allvar i det här? Jag är inte så här deprimerad egentligen? 

Nu uppträder jag destruktivt IGEN. 

Nej jag ligger här i min säng och tror att jag känner något som jag inte känner egentligen. MEN.. jag känner det. 

Im just a half of a person without you. 

saknad

Jag saknar New York
Jag saknar *
Jag saknar puls

livet har stannat av lite smått
ska gå å träna snart ...
har ju ett mål
-12 kg
men känner mig inte
så jätte-pepp

ångest / FAIL

Jag har ångest för att jag inte har någon som helst makt över mitt liv just nu.
Jag ligger i min soffa helt utslagen och känner mig ganska likgiltig över mitt liv.
Förmodligen kommer jag få en förkylning på posten också.. eller inte.
Men som sagt. Vem fan bryr sig

hemma snart

Landade i sverige igår kl 13 typ. fixade tillbaka nyckeln från therese och är på väg hem idag. Saknar *L*. Tror inte det kommer gå över heller. Men jag har som sagt tre nyårslöften eller tre mål som är mina huvudingredienser den här våren som kommer!

HUVUDMÅL
1. Gå ner 12 kg innan 1 maj
2. Göra ett killer X jobb
3. Spara/tjäna ihop pengar till en ny resa till New York

DELMÅL
1. Äta nyttigt 5 mål om dagen
2. Sova ordentligt mellan 7-9 h per dygn
3. Tvätta 1 gång i veckan
4. Dra ner på alkoholen.
5. Fokus på att göra mig ett namn.
6. Hitta ett arbete eller internship i New York
7. Måla och sälja målningar.
8. Skapa en killer portfolio

2012

så var man där igen. Förväntan och besvikelse. Är det något jag ska sträva efter år 2012 så är det genuin ärlighet och engagemang. samt egenskapen av att vara totalt orädd.
Jag känner att 2012 kan bli ett bra år, synd bara att alla nyår ska börja med besvikelser. MEN MEN
de ä bara på at igen.. tid för nya möjligheter!!!

puss och kram marsipan