Det var ett tag sen jag skrev här.. och mycket har hänt. Jag har tagit mig ifrån en man som psykiskt misshandlat mig. Kunde till slut inte vara kvar i lägenheten längre eftersom jag inte visste vad jag tyckte och tänkte om saker och ting. Jag menar.. ett exempel är att jag läste en bok jag tyckte var väldigt inspirerande, men det tyckte inte han och menade på att jag kunde strunta i att läsa den boken och börja träna istället. (boken handlade om personlig utveckling) Så jag slutade läsa min inspirerande bok. För den var ju löjlig. (ja enligt honom i alla fall). Jag var också för fet för att gå ut tillsammans med honom för det var ju rent av pinsamt att en man som jobbar med hälsovård går omkring med en ohälsosam person. ja ni hör ju
En dag så tröttnade jag på alltihop och började söka efter ett annat ställe att bo. jag fick napp direkt och fick möjlighet att flytta redan samma helg, vilket jag gjorde. Mannen jag bodde med blev så förbannad att han sa flertalet gånger.. att ja du kan ju packa redan nu jag ville ju ändå ha ut dig, jag var en fucking bitch och massa andra saker. Eftersom jag redan betalat hyra för 8 månader så ville jag ju självklart ha tillbaka dom pengarna.. för han hade själv sagt att om jag ville flytta tidigare så skulle jag självklart få igen mina pengar.. men eftersom flytten nu inte var hans idé så skulle jag inte få tillbaka några pengar.
Jag åkte gråtandes därifrån och första natten på det nya stället var en mardröm.. mitt hjärta gjorde så ont så jag kunde inte sluta gråta. Jag menar jag hade ändå varit kär i den här mannen. Men han hade behandlat mig som skräp. Vi var aldrig tillsammans som pojkvän och flickvän måste jag till lägga. Han hade ju flickvän.. åtminstone när han kände för det. Vissa stunder var det tydligen inte en så viktig aspekt i hans liv. Han fräste många gånger åt mig och menade på att du ska inte tro att du är nåt - och du kan minsann inte komma här och tro att du kan ändra på mig och få mig att bli kär i dig.. för det kommer aldrig hända. Trevlig snubbe eller hur?!
Hur som helst så började ett sms krig ... ja åtminstone från hans sida.. jag fick veta att jag var en idiot, hora, kärring, värdelös.. ja you name it. Att jag bara hade utnyttjat honom.. ja menar va??? Hur skulle jag kunnat göra det? Att jag skulle skämmas och jag var inte vatten värd. Jag svarade aldrig aggressivt på hans meddelanden och det gjorde honom ännu mera förbannad förmodligen för att han aldrig fick responsen han ville ha tillbaka. Han ville att jag skulle bråka. Han skrev att jag inte skulle få några pengar tillbaka.. osv. Det enda jag skrev till honom tillbaka. snälla ge mig mina pengar tillbaka.
Efter många om och men så fick han för sig att jag skulle få tillbaka mindre än hälften av pengarna jag gett honom... DVS att dom mindre än tre månaderna jag bodde där betalade jag hela hans hyra, medan han bodde där gratis. Det blev min läxa att aldrig någonsin ge ett öre till en man ingen, aldrig lita på vad en man säger och absolut aldrig nöja mig med mindre än kärlek.
fredag 31 januari 2014
torsdag 29 augusti 2013
pump
Just nu har jag lust för att stå mitt på ett dansgolv in the meatpackning district och fistpumpa till den här låten:
bara för att känna att jag lever lite.
fredag 2 augusti 2013
söndag 21 juli 2013
NEW YORK CITY 2013-2014
Nu är jag här igen! Känns bloody fuckin amazing faktiskt. Sitter i en etta i Bronx och väntar på en man. Vi ska åka å spela bowling... eller det kanske vi inte skulle nej. Skönt att allting har förändrats till det bättre...
tisdag 21 maj 2013
depression
Jag har alltid så länge jag kan minnas burit på en inre sorg. Sorgens innebörd varierar runt vad som händer i mitt liv.. men den finns alltid där. Den största sorgen jag har i mitt liv är att jag förlorade min mamma 2011. Och den sorgen kommer jag alltid att bära med mig. Jag har inte accepterat att hon är borta än och kommer förmodligen aldrig att göra det heller. Jag vill inte känna kring de känslorna överhuvudtaget. Jag har gömt henne i min hemstad och i mitt inre så lever hon fortfarande.
Den sorg som kommer på andra plats .. har jag burit med mig från att ingen ville vara tillsammans med mig i gymnasiet till att ingen jag varit kär i velat ha mig. Det suger så fruktansvärt mycket. Varenda kille jag varit intresserad av mig har antingen utnyttjat mig för sex eller stulit pengar av mig. Jag som är så snäll. Jag har alltid varit för snäll och nu har mitt tålamod kring livskamrater och kärlek försvunnit. Jag är på bristningsgränsen och är bara sur, irriterad och allmänt hatisk hela tiden. Pessimistisk och negativ är också fina sidor jag lagt mig till med. Att jag har en depression är inte längre en hemlighet och den stora frågan är hur allvarlig den är. Behöver jag sjukskriva mig? Kan jag åka till USA? Klarar jag av att vara kreativ som det ser ut nu? Kommer prestationsångesten vara så svår att jag kommer bli helt blockerad? Jag vill göra allt nu för att jag ska kunna komma in på arbetsmarknaden och vara fokuserad på karriär. Jag vill njuta av mitt år i New York. Men det enda jag gör är att oroar mig för min ekonomi, min övervikt och min obefintliga pojkvän. Jag har en sån extremt stor sorg att inte ha någon att dela mitt liv med. Den sorgen är ENORM. Knappt så att jag klarar av mitt liv som det är just nu.
Den sorg som kommer på andra plats .. har jag burit med mig från att ingen ville vara tillsammans med mig i gymnasiet till att ingen jag varit kär i velat ha mig. Det suger så fruktansvärt mycket. Varenda kille jag varit intresserad av mig har antingen utnyttjat mig för sex eller stulit pengar av mig. Jag som är så snäll. Jag har alltid varit för snäll och nu har mitt tålamod kring livskamrater och kärlek försvunnit. Jag är på bristningsgränsen och är bara sur, irriterad och allmänt hatisk hela tiden. Pessimistisk och negativ är också fina sidor jag lagt mig till med. Att jag har en depression är inte längre en hemlighet och den stora frågan är hur allvarlig den är. Behöver jag sjukskriva mig? Kan jag åka till USA? Klarar jag av att vara kreativ som det ser ut nu? Kommer prestationsångesten vara så svår att jag kommer bli helt blockerad? Jag vill göra allt nu för att jag ska kunna komma in på arbetsmarknaden och vara fokuserad på karriär. Jag vill njuta av mitt år i New York. Men det enda jag gör är att oroar mig för min ekonomi, min övervikt och min obefintliga pojkvän. Jag har en sån extremt stor sorg att inte ha någon att dela mitt liv med. Den sorgen är ENORM. Knappt så att jag klarar av mitt liv som det är just nu.
fredag 29 mars 2013
skitsnack igen
planer? njää. Kan inte förstå att jag misshandlat mig själv så här länge som jag gjort. Det tråkiga är att jag fortsätter göra det trots att jag nu vet om faktum. Det är för mig ett mysterium.
Ja jag är en känslig tjej/kvinna. so fucking what? Det är fan tillåtet.
En man som är rädd. En man som vill att jag ska åka hem till Sverige. Är det något att hänga i en julgran? Jag förstår grejjen med att vara självständig.. att vilja vara fri. Men fan va tröttsamt.
Lev livet som du vill leva det.. inte min sak att argumentera i det här fallet. Du har suttit instängd i 6 år. Jag har slängt bort 10 år av mitt liv på att vara deprimerad. Vem har varit fånge?
Ja jag är en känslig tjej/kvinna. so fucking what? Det är fan tillåtet.
En man som är rädd. En man som vill att jag ska åka hem till Sverige. Är det något att hänga i en julgran? Jag förstår grejjen med att vara självständig.. att vilja vara fri. Men fan va tröttsamt.
Lev livet som du vill leva det.. inte min sak att argumentera i det här fallet. Du har suttit instängd i 6 år. Jag har slängt bort 10 år av mitt liv på att vara deprimerad. Vem har varit fånge?
fredag 1 mars 2013
oväntade svar
det börjar ta slut nu. De negativa börjar ta över det positiva. Att värdesätta respekt börjar bli prioriterat och känslan av sorg kommer förmodligen att fade away. ännu en kärleksaga som turns out to be a horror story. Tyvärr.
måndag 18 februari 2013
BÄTTRE
idag har jag varit på nike town.. har bestämt mig för att varje alla hjärtans dag från och med nu ska jag unna mig att åka till dit och spendera typ 5 000 kr på mig själv! Det är jag värd. Pratade med L* i telefon i natt.. mysigt
torsdag 14 februari 2013
pytsan
happy fuckin jävla valentines day.
Seriöst inte ens det året man fyller 30 år man nån jävla kärlek på alla fucking hjärtans dag. Är så jävla trött. Väcktes kl 04 av den här jävla hundjäveln man bor med och jag tror fan jag ska försöka få tag i en pistol och skjuta hundfan mitt emellan ögonen alltså. BOM borta.
Har fan skällt hela jävla morgonen och jag gick inte å la mig förrän kl 01:30.. så do the math hur många timmar jag har fått sova.
Ni kan komma med era jävla lyckliga familjer och hjärtan och choklad och rosor.. men det kommer fan inga jävla rosor in genom den här jävla dörren.
Jag är så fruktansvärt trött på att vara singel.. inte bara på den här dagen utan i allmänhet. Vill bara supa mig full och gå å lägga mig igen.. men då har förmodligen den här bajsätande äckelhunden ätit och tuggat upp alla sladdar i hela lägenheten när jag vaknar.. för i buren .. nä då blir det ett jävla gnäll.
FYYYYYY FAAAAAAn vilken jävla start på dagen. Är så arg så jag kan explodera. Tänker inte ge hundjäveln nån mat idag. Han får svälta.
Han gör fan inte vad man säger för 5 öre.
Åter till alla jävla hjärtans dag. Jag har en teori.. FUck den här jävla dagen. Ni som har barn och familj och hittat kärleken i era liv.. ni kan fan dra åt helvete tills jag har hittat den också.
Seriöst inte ens det året man fyller 30 år man nån jävla kärlek på alla fucking hjärtans dag. Är så jävla trött. Väcktes kl 04 av den här jävla hundjäveln man bor med och jag tror fan jag ska försöka få tag i en pistol och skjuta hundfan mitt emellan ögonen alltså. BOM borta.
Har fan skällt hela jävla morgonen och jag gick inte å la mig förrän kl 01:30.. så do the math hur många timmar jag har fått sova.
Ni kan komma med era jävla lyckliga familjer och hjärtan och choklad och rosor.. men det kommer fan inga jävla rosor in genom den här jävla dörren.
Jag är så fruktansvärt trött på att vara singel.. inte bara på den här dagen utan i allmänhet. Vill bara supa mig full och gå å lägga mig igen.. men då har förmodligen den här bajsätande äckelhunden ätit och tuggat upp alla sladdar i hela lägenheten när jag vaknar.. för i buren .. nä då blir det ett jävla gnäll.
FYYYYYY FAAAAAAn vilken jävla start på dagen. Är så arg så jag kan explodera. Tänker inte ge hundjäveln nån mat idag. Han får svälta.
Han gör fan inte vad man säger för 5 öre.
Åter till alla jävla hjärtans dag. Jag har en teori.. FUck den här jävla dagen. Ni som har barn och familj och hittat kärleken i era liv.. ni kan fan dra åt helvete tills jag har hittat den också.
lördag 9 februari 2013
ledsen
a bad feelin is a bad feelin. Har landat i new york som jag har kallat min hemstad men jag är inte så säker på vad jag vill längre. träffade L* vilket jag ville göra men nu känns det inte bra längre. Vem fan är jag å bara klampa in i hans liv igen, oavsett om han sagt att han saknat mig. Vad fan vet jag vad som hänt. Jag vet ingenting om honom egentligen och han vet ingenting om mig. Känns just nu som om jag borde åka hem till vart jag hör hemma istället för att våldsgästa någon som inte vill. (som vanligt)
onsdag 6 februari 2013
kramar mig själv
Im freeekin out.. jag vågar fan inte åka.. har fet jävla ångest och vet inte vart jag ska ta vägen.. och vägen den går via landvetter till New York kl 07:50 i morgon bitti. GAHHH vad sker då?
Okej jag har två nätter inbokade på hostel men det är det jag har.. sen vadå vad sker sen? kan jag bo hos L* eller måste jag hitta någon annan stans att bo lite snabbt.. finns det nåt som heter lite snabbt så är det i New York. PANIK PANIK PANIK. jag ska köpa en ipad.
kram
Okej jag har två nätter inbokade på hostel men det är det jag har.. sen vadå vad sker sen? kan jag bo hos L* eller måste jag hitta någon annan stans att bo lite snabbt.. finns det nåt som heter lite snabbt så är det i New York. PANIK PANIK PANIK. jag ska köpa en ipad.
kram
tisdag 15 januari 2013
RESAN ÄR BOKAD
YAAAAY!!!
Resan till New York City är bokad och klar och den 7e februari åker jag på en två månader lång resa till det stora äpplet. Förhoppningsvis hittar jag både kärlek, praktik och en massa träning där!
2013 är året då jag ska bli lycklig, framgångsrik och stark!
Just nu: vecka 5/8 av photoshop kursen är avklarad! Jag har lärt mig sjukt mycket och skall sättas i bruk nästa vecka då jobbet med portfolion börjar!!! Jag ska bli framgångsrik och fett jävla vältränad!
Ikväll är det benträning! L* har integrerat sig ganska mkt de senaste dagarna... its getting real!
Resan till New York City är bokad och klar och den 7e februari åker jag på en två månader lång resa till det stora äpplet. Förhoppningsvis hittar jag både kärlek, praktik och en massa träning där!
2013 är året då jag ska bli lycklig, framgångsrik och stark!
Just nu: vecka 5/8 av photoshop kursen är avklarad! Jag har lärt mig sjukt mycket och skall sättas i bruk nästa vecka då jobbet med portfolion börjar!!! Jag ska bli framgångsrik och fett jävla vältränad!
Ikväll är det benträning! L* har integrerat sig ganska mkt de senaste dagarna... its getting real!
lördag 5 januari 2013
onsdag 26 december 2012
Det börjar snart
mitt nya kapitel. Jag har en känsla av nystart. Jag känner att vinden kommer att vända vilken sekund, minut, timme, dag som helst. Jag känner en känsla av hopp blandad med förtvivlan och samtidigt rädsla för att vända detta blad. Vilken dag som helst så kommer mina drömmar förvandlas till verklighet... that feeling is priceless. Jag känner att min man kommer att infinna sig på sin svarta häst och jag kommer att kunna ägna mig åt precis det jag vill. Mina tankar detta miserabla år har ägnats åt staden och mina minnens New York. Jag kanske inte kände så speciellt mycket när jag väl bodde där.. jag ägnade nog inte en tanke till att faktiskt leva där i nuet. Min mamma gick bort förra året. Det är två år sen i januari.
Det går inte en dag utan att jag saknar henne. Jag kommer alltid att vägra acceptera att hon inte finns här hos mig mera. Det finns helt enkelt inte plats för så mycket sorg i mitt hjärta att jag kan ta in den tomheten som skulle infinna sig. Jag liksom många andra strävar i sitt liv efter att hitta någon form av balans, kärleken i sitt liv och passionen för något att ägna sig åt yrkesmässigt. Jag har passion. Jag har kärlek att ge och balans är väl något man lär sig med tiden.
Att befinna sig på denna jord är så mycket mera än att bara vara. Att befinna sig och vara är att leva. Vad lever du för? Vad är din passion? Jag har känt för en man i snart ett år, och jag borde för ett år sen kanske insett att det är en punkt för en förhållande som aldrig fick sin början. Men jag är envis. Envis som synden i sig. I made a promise to come back. Orden räcker inte till ibland.
Jag gav ett löfte om att komma tillbaka... inte bara till mig själv men också till honom. Vare sig han ville det eller inte. Om han inte vill att jag håller det löftet för honom så kommer jag hålla det för mig själv.
Jag tänker återvända. Återvända till en stad där drömmar kan förverkligas, men också krossas.
I februari har jag intalat mig själv att återvända. Jag vet själv inte om jag vågar än, men jag har börjat bearbeta mig själv för att ta steget. Mot ett liv jag alltid velat leva. Du vet jag känner som jag känner för dig och det är ingenting jag kan förneka på något sätt. Du vände upp och ner på mina ideér om hur saker och ting skulle gå till, om hur de vanliga sveken mot mig skulle gå till. Men du svek aldrig mig, inte ens när du träffade en annan, svek du mig. Jag hoppades och du kom tillbaka i mina armar/mobil.
En mobil kärlek / en illusion av något som en gång var en passion. På det här året jag inte träffat dig IRL.. har jag kämpat för att få tillbaka delar av mig själv som andra tagit ifrån mig. År efter år har jag sakta försvunnit.
Jag känner för dig. Kanske känner du för mig. Många tvivlar och innerst inne gör jag det också pga. dessa människor. Jag vet att du är rädd. Rädd för mig och rädd för att binda dig. Det är jag också. Rädd för att älska någon. Rädd för att den människa som betyder något skall försvinna som de alltid har gjort. Men jag lovar dig min älskade att jag inte kommer lämna dig.
I give you my heart if you give me yours.
Jag vet att du är rädd. Jag är också rädd. Men med vår rädsla, vår glöd ger vi också passionen och lusten att alltid vara här och nu.
snälla ge mig en chans.. ge oss en chans
Det går inte en dag utan att jag saknar henne. Jag kommer alltid att vägra acceptera att hon inte finns här hos mig mera. Det finns helt enkelt inte plats för så mycket sorg i mitt hjärta att jag kan ta in den tomheten som skulle infinna sig. Jag liksom många andra strävar i sitt liv efter att hitta någon form av balans, kärleken i sitt liv och passionen för något att ägna sig åt yrkesmässigt. Jag har passion. Jag har kärlek att ge och balans är väl något man lär sig med tiden.
Att befinna sig på denna jord är så mycket mera än att bara vara. Att befinna sig och vara är att leva. Vad lever du för? Vad är din passion? Jag har känt för en man i snart ett år, och jag borde för ett år sen kanske insett att det är en punkt för en förhållande som aldrig fick sin början. Men jag är envis. Envis som synden i sig. I made a promise to come back. Orden räcker inte till ibland.
Jag gav ett löfte om att komma tillbaka... inte bara till mig själv men också till honom. Vare sig han ville det eller inte. Om han inte vill att jag håller det löftet för honom så kommer jag hålla det för mig själv.
Jag tänker återvända. Återvända till en stad där drömmar kan förverkligas, men också krossas.
I februari har jag intalat mig själv att återvända. Jag vet själv inte om jag vågar än, men jag har börjat bearbeta mig själv för att ta steget. Mot ett liv jag alltid velat leva. Du vet jag känner som jag känner för dig och det är ingenting jag kan förneka på något sätt. Du vände upp och ner på mina ideér om hur saker och ting skulle gå till, om hur de vanliga sveken mot mig skulle gå till. Men du svek aldrig mig, inte ens när du träffade en annan, svek du mig. Jag hoppades och du kom tillbaka i mina armar/mobil.
En mobil kärlek / en illusion av något som en gång var en passion. På det här året jag inte träffat dig IRL.. har jag kämpat för att få tillbaka delar av mig själv som andra tagit ifrån mig. År efter år har jag sakta försvunnit.
Jag känner för dig. Kanske känner du för mig. Många tvivlar och innerst inne gör jag det också pga. dessa människor. Jag vet att du är rädd. Rädd för mig och rädd för att binda dig. Det är jag också. Rädd för att älska någon. Rädd för att den människa som betyder något skall försvinna som de alltid har gjort. Men jag lovar dig min älskade att jag inte kommer lämna dig.
I give you my heart if you give me yours.
Jag vet att du är rädd. Jag är också rädd. Men med vår rädsla, vår glöd ger vi också passionen och lusten att alltid vara här och nu.
snälla ge mig en chans.. ge oss en chans
tisdag 25 december 2012
fråga chans
Im telling u. Just give me something to hold on to... Im sick and tired of waiting for u. Is it a yes or no dude? Just make stuff happen! I AM DONE!
fredag 14 december 2012
NO LOGO
KÄRLEK
Jag vet faktiskt inte vad det är för att vara ärlig mot mig själv och andra. För att skriva bra måste man skriva om nåt man vet. Så tyvärr mina vänner.. kärlek är ingenting jag kan skriva om.
Däremot kan jag kanske skriva om att vara skyldig folk pengar, om att bli blåst på pengar, att bli utnyttjad, att vara nummer två..eller tre.. det är jag också bra på, att aldrig komma först, att vara överviktig, att vara utbränd, att känna sig värdelös, att vara bitter.. ( en nyhet i min lista över erfarenheter faktiskt)
whatevver!
Jag vet faktiskt inte vad det är för att vara ärlig mot mig själv och andra. För att skriva bra måste man skriva om nåt man vet. Så tyvärr mina vänner.. kärlek är ingenting jag kan skriva om.
Däremot kan jag kanske skriva om att vara skyldig folk pengar, om att bli blåst på pengar, att bli utnyttjad, att vara nummer två..eller tre.. det är jag också bra på, att aldrig komma först, att vara överviktig, att vara utbränd, att känna sig värdelös, att vara bitter.. ( en nyhet i min lista över erfarenheter faktiskt)
whatevver!
söndag 9 december 2012
I NEED A CHAMPION
I need my champion. Vart är han? Jag vill flytta från den här lägenheten fortare än kvickt egentligen.. det enda som stoppar mig är min vikt, photoshopkursen och att min hemsida inte är klar. Detta kommer ta mig fram till 1 februari. Egentligen angående min vikt så ser jag bra ut. Det är inte problemet egentligen.. jag vill se fit ut. Och jag vill få rutiner som jag kan hålla mig till. Inte bara nu/en månad framåt utan long lasting stuff!
Jag ska inte åka hem i jul. Jag ska jobba med mig själv i jul. Faan att man ska orka att me å jobba med sig själv hela jävla tiden. Är så fruktansvärt trött på att ständigt behöva älska mig själv.. jag kommer fan die trying.. god help me. Jag är sur idag.. jag har slukat två påskar skumtomtar och en 100 grams klöver choklad och har förvandlats till en bitterfittekärring som hatar allt och alla.
Vad ska jag behöva göra för att få lite kärlek i mitt liv huh?
Larry se till å ringa mig snart tack!
måndag 26 november 2012
intresseklubben antecknar
I am currently living 3672.61 miles from New York...that is a lot of water
måndag 19 november 2012
BÖS
 |
| målbild! |
Jag kör ju med personliga tränaren Dawson från Jamaica just nu. Han är sjuukt bra tränare och har träningsvärk typ 3 dagar efter varje pass. Som det ska vara alltså. Jag går på terapi nu också.. KBT hos Berit på Humanova.. Man kan säga att jag investerar i mig själv nu. Det är min tur nu. vinden har vänt. Jag bryr mig faktiskt om hur jag mår.. och så länge jag fokuserar på träningen så mår jag väldigt bra. Funderar t.o.m på att utbilda mig till personlig tränare. Hade varit fett kul att coacha sådana virrpannor som jag som är besatta av att förstöra för sig själva genom att göra helt sjuka dumma grejjer mot sig själva bara för att man kan.
Såå. just nu väger jag 81.9 kg och har gått ner ett par kg på några veckor.. vilket känns sjukt skönt! love it och jag ska ner mera och mer muskler skall till.
Funderade idag på vad jag skulle fylla ut min hjärna med om jag inte hade L* , träning och karriär i New York på hjärnan.. Vad skulle jag tänka på ??? Fan jag skulle ha 99 % mer plats än nu.. För jag ägnar nog ungefär 1 % av min hjärna åt att vara i nuet och ja resterande går åt till att vara i New york Psykiskt, fundera ut hur man bosätter sig i New York, Att fundera över hur kärlek fungerar osv.. ja listan är oänderlig antar jag. Jag ska sova nu för jag ska upp tidigt imorgon och köra en morgonprommis.
"Livet är hårt men jävligt härligt när man får sova sked :)"
(gammalt ordspråk från gammal halvgrek)
måndag 29 oktober 2012
VET INTE VAD JAG SKA GÖRA..
Jag vet inte vad jag ska göra annorlunda. Något jag måste göra är iallafall att bli bättre på programmen. Om jag ska komma någonstans i den här världen så måste jag bli bättre på programmen. Hur blir jag bättre på programmen?????? Hur ska jag komma vidare? HUR ???? jag får panik snart....
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)