nu är jag djup igen... Det blir så när man pratar för mycket med sig själv.
Vissa frågor kan man ställa säkert minst en miljon gånger per livstid.
Men får man någonsin svar på frågorna man ställer?!
1. Varför
2. Vem
3. Var
4. Hur
Det är inte mycket jag vet. Men det här vet jag... Jag är 25 år, bor i Oslo med 4 underbara människor. Är mellan två jobb och tjänar väldigt lite pengar. Igår tänkte jag på hur uteliggare har det på vintern och att jag mycket väl skulle kunnat vara en av dem om jag inte hade haft min familj. Om ett år går jag tillbaka till mitt liv i Göteborg, till min skola och mina vänner, men tills dess... jag vet inte vad som kommer att ske de här 12 månaderna som är framför mig... men jag tror att de kommer vara fyllda med både glädje, tårar och jobbiga stunder. Så om jag stannar i Oslo, flyttar till Spanien eller åker till Australien - det är ovisst. Och vad är livet utan överraskningar och äventyr. Men ibland skulle jag bara vilja veta i förväg.
År 2008 var fyllt av tårar... smärtsamma sådana.. ni vet de där riktigt kalla jävlarna som blir till istappar från dina ögon när det är kallt ute. Idag grät jag varma tårar, de som smakar salt, faller lätt och värmer dina kinder. Det är kanske dina tårar som ger dig svar på det du vill veta.
KÄRLEK
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar